lördag, november 24, 2007

Ge mig poesi och litteratur

Jag fick ett sms. Det stod: "Gud är bubblande lurvig men exklusiv yta" Kylskåpspoesi var det tydligen. Och det var bra. Det gjorde mig glad och det är bra.

Jag blir nu för tiden ständigt påmind om att jag har ett gastronomiskt dåligt minne. Det slog mig när jag var ute med min hund för ett par dagar sedan att jag inte kunde minnas ett ansikte. Vems ansikte det var jag inte kunde minnas har jag ironiskt nog glömt, men det var viktigt. Så det blev en Haiku av det hela.

Slowly turn around
Thousand of faces, which one?
I don't remember

Jag insåg för bara ett par dagar sedan varför Karin Boye är en så uppskattad poet. Jag fastnade totalt för en av hennes dikter och med tanke på att det fullkomligt vräker ner här i Göteborg tänkte jag att det kunde passa med den här.
Många röster talar.
Din är som vatten.
Din är som regn,
när det faller genom natten.
Sorlar lågt
sjunker trevande,
långsam, tveksam,
kvalfullt levande.

Skälver som en grund
bakom alla ljud,
sipprar och silar
mot min hud,
sveper sig lent,
sluter mig inne,
fyller mina öron
med viskande minne.

Jag vill sitta tyst
där jag inte kan störa dig.
Jag vill bo och leva
där jag kan höra dig.
Många röster talar.
Genom dem alla
hör jag bara din
som ett nattregn falla.
Som sagt. Helt underbar. Eller vad säger ni?

Jag har, som man kanske märkt om man läst mina tidigare inlägg(eller känner mig), läst Haruki Murakamis romaner 'Norwegian wood', 'Kafka på stranden' och 'Fågeln som vrider upp världen' och anser att de är några av de bästa romaner jag läst. Två av dem toppar listan. Läs en recension av hans senaste bok här: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=404&a=377221
Man kommer inte ifrån att hans skriver helt underbart. Jag tar samma exempel som Gp recensenten gjort. Ett stycke apropå att man inte förstår varandra.

"Förmodligen skulle ett samtal mellan en Dalai Lama på dödsbädden och jazzmusikern Eric Dolphy, kring vikten av att välja motorolja till bilar efter basklarinettens tonskala, ha varit betydligt mer givande."

Vem älskar inte ett sådant stycke? Eller bara att tala om att kränka maneter gör mig lycklig(Läs boken och bli upplysta). Jag tog mig tiden att läsa den över 700 sidor tjocka boken ord för ord och mycket långsamt. Det var det värt. Jag är numera upplyst.

Nu är det bara en kvart kvar till 00:00 och jag ska jobba imorgon. Söndagar har en obehaglig vana att följa på lördagar och så blir det troligtvis även denna gång. Sängen gormar efter mig... sova.

Leafar

1 kommentar:

Anonym sa...

God Natt!