"En dag i 25km/h" eller "Tretton år och tre månader senare"

Ja. Det gick långsamt idag.

Gjort:
-CV lämnat till Bookia
-Jacka inhandlad
-Pi sedd


Det har gått lång tid nu. Jag känner mig mer distanserad än någonsin tidigare. Det är långt bort till allting på något sätt. Det var en länge sedan det var skola, länge sedan det var sommar, länge sedan jag gick på högstadiet, länge sedan jag flyttade från karlstad, länge sedan mamma dog, länge sedan jag inte fanns. Antingen är det anledningen till att allt går så långsamt, eller så är det tvärtom. Men vad är i så fall orsaken till mina 25km/h-dagar? Det spelar ingen roll. Vare sig jag umgås med människor, spelar gitarr, sitter ensam och är passiv. Jag låter patetiskt klyschig men det är ärligt talat en ganska bra beskrivning av det hela.

Om det fanns något enkelt sätt att mäta lycka på så skulle kanske utilitarismen vara lite mer användbar än i dagsläget. Den klassiska alltså. Det finns ju lika många versioner som det finns hål i ett nätlinne. Det är nästan så man vill rita upp ett system över hur man värderar lycka... men det skiter sig ändå när alla har olika moral. Den negativa utilitarismen är kanske enklare i praktiken men den känns så negativ(och andra självklara konstateranden).

Dagens filosofi:
Nej, inte utilitarismen för den kan man inte lita på. Då litar jag mer på I. Kant's pliktetik. "Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag"
Uttjatad, jag vet. Men tankvärd.

Nu är det väl ändå dags att sluta snacka skit? Inte? Nähej.

Dagens väderprognos:
Som Antarktis vintertid fast varmare. Dock inte allt för exakt lika varmt som på Grönland.

Att vara konfunderad/fundersam(same shit):
Hur ska vi någonsin kunna se oss själva som enskilda individer(vilket vi bör göra) om det överhängande kravet från mänsklighet x säger att vi ska in i det sista anpassa oss efter andras ramar. Hur kan man ha så motstridiga krav utan att på något sätt förstöra sig själv? Eller åtminstone utan att någon ser det.

Nos vemos

Leafar