Welly, welly, well. Det var en av de absolut bästa filmer jag sett. Ingen tvekan om det. När jag hade sett en minut in i filmen var jag... vad ska vi säga? Att säga att jag var fast är en underdrift. Jag var fängslad snarare. På en minut. Om ni inte sett: SE! Om ni sett: Varför fick ni mig inte att se filmen tidigare? Tackar så hjärteligast för lånet.
Man kan gå in på så många detaljer i den filmen och så många snygga kopplingar att man... man nästan...
Jag var på Allum idag och jag kom fram till två saker under mitt strövande.
1. Rulltrappor har en tendens att gå åt fel håll oavsett färdriktning.
2. Människor med allt för mycket stress ser underhållande ut när de rör sig. Ryckigt och liksom... nervöst.
Över och ut
Leafar
2 kommentarer:
DU är väldigt välkommen för lånet varsågod!
Var det den filmen ni pratade om igår? Det fattade inte jag i så fall. Jag har sett den. På psykologi lektionen. Den var hemsk. Men jag förstår att du tyckte den var bra. Allt beror ju på vad man få ut av en film. Jag gillar filmer som får mig att må bra. Och den här blev jag bara illamående av. Inte så lyckat alltså. Men jag antar att om man kollar efter något annat, så kan filmen vara jättebra. Kram.
Skicka en kommentar