Plagierar en Ängö-bo och ber er besöka: http://afutadaku.myminicity.com/

Jag städade i 9 timmar igår, med avbrott endast för mat. Rummet är rent som en tvål i en tvättmaskin och jag har även infogat en mycket estetisk myskänsla med hjälp av värmeljus. Jag är bara bäst. Men:


Igår provade vi även studentmössor och eftersom jag för det första är en snål jävel och för det andra tycker att det inte är prisvärt blev resultaten en budgetmössa á 129:- med Nv-strimma á 19:- och siffrorna 08 á 59:-. Annars kunde man ju, om man är totalt studenthajpad, köpa diamantmössan á 249:- med guldbrodyr á 159:-, brodyr bak á 99:-, 4 guldbokstäver á 99:- och naturkonkarden á 59:-. Allt som allt 665:-.

Jag kom idag fram till att jag gillar herr Schopenhauer mer än jag från början trott. Hans mål var nämligen, bland annat, att utveckla och korrigera felen i Kants transcendentala idealism och Kant är ju som beKant en mycket tuff prick inom etikfilosofin.

Kants filosofi inom området "viljan, själen och Gud" (enligt wikipedia).

"Denna inskränkning av människans kunskapsförmåga till det fenomenella, innebär inte bara att den oberoende verkligheten är permanent dold för oss, utan också att de eviga frågorna om viljans frihet, själens odödlighet och Guds existens aldrig kan bli besvarade i vetenskaplig mening. Inte desto mindre måste vi tro på dessa ting, menar Kant, om vi ska kunna upprätthålla en moral. Att det i den fenomenella världen inte finns någon frihet, odödlighet eller Gud utesluter inte att det gör detta i den noumenala världen, menar Kant, vilket innebär att det noumenala inte bara blir det ovetbaras utan också trons och förhoppningarnas domän."

Jag blev dock en ynka gnutta besviken när jag läste detta. Han borde hållt sig till etiken/plikten och det kategoriska imperativet. Jag håller fulllständigt med i första delen:

"Denna inskränkning av människans kunskapsförmåga till det fenomenella, innebär inte bara att den oberoende verkligheten är permanent dold för oss, utan också att de eviga frågorna om viljans frihet, själens odödlighet och Guds existens aldrig kan bli besvarade i vetenskaplig mening."

Precis vad jag tror. Om vi endast håller oss till den fenomenella delen kan vi inte heller finna bevis för Guds, själens eller t.ex. viljan existens. (Minns att han här inte nämner om det är rätt eller fel, endast konstaterar) Däremot den här delen:

"Inte desto mindre måste vi tro på dessa ting, menar Kant, om vi ska kunna upprätthålla en moral."

Den delen av hans filosofi måste väl ändå anses vara motbevisad? Skulle människan inte kunna hålla en God moral utan tron på det noumenala? Strunt.

"Att det i den fenomenella världen inte finns någon frihet, odödlighet eller Gud utesluter inte att det gör detta i den noumenala världen, menar Kant,"

Det har han givetvis rätt i.

"vilket innebär att det noumenala inte bara blir det ovetbaras utan också trons och förhoppningarnas domän."

Vilket han också har rätt i. det noumenala kan ju inte bevisas av någon som bara litar till det fenomenella. Jag tror som Kant i det mesta här men som sagt. Hans syn att det tron till det noumenala skulle vara en nödvändighet för god moral känns på gränsen till absurd för min del.

Allt för idag.

Leafar